Dagens låttips: Portishead - Machine Gun

Ni kanske tycker att jag är skittråkig som aldrig skriver längre, jaha nähä joho, men snäll som jag är bjuder jag iallafall på en skoen låt för den som orkar lyssna. Tjipp.

Dagens låttips: The Dodos - Fools

Blondinbellas musiksmak och politiska åsikter

"Nu håller jag på att packa, hann med ett varmt bad innan. Ett långt sådan samtidigt som jag lyssnade på Coldplay, Kent och Ebba Grön (jag kan ju inte bara leva på Abba och Britney Spers heller). Nils bad mig hålla tyst när jag gick igång på staten & kapitalet "Bella du kan inte sjunga en sån låt, du gör narr av den!" Jag svarade bara att det var töntigt att säga så, Ebba Grön är kult!"

Dessa rader kommer från Blondinbellas blogg. Sveriges största bloggare, som hon gillar att profilera sig som. Tillika Sveriges största idiot. Vilket hon inte profilerar sig som lika ofta, tyvärr. Frågan är varför i helvete människan sitter och lyssnar på och gapar med i Ebba Grön?

Missförstå mig rätt: jag älskar Ebba Grön. Men att en kvinna (flicka) som ständigt skryter om sitt engagemang i MUF, kastar sina politiska åsikter både hit och dit och kors och tvärs och som anser att Karl-Bertil Jonssons julafton bör sluta sändas eftersom att han är kommunist och uppmuntrar folk till stöld, sitter och lyssnar på Ebba Grön är så in i helvetes jävla fel det kan bli.

Och sedan hatar jag ordet "kult". Men det är ju en helt annan historia.

Mission complete

YES! Jag blev min egen 300:e besökare. Just precis nu. Fyfan vad ägda ni är allihop!!!!!! HAHAHAHAHA!!!!!

Jag har tråkigt.

Oscarsgalan och film

Inatt är det alltså Oscarsgalan igen. Har aldrig sett någon men i år tänkte jag få det avklarat. Men så nu kom jag på att den börjar lite för sent och jag är lite för trött för att orka, samt att den enda film jag sett som är nominerad är The Dark Knight. Så ge Heath Ledger alla priser, eh?

In fact ser jag inte speciellt mycket film alls längre. Den enda film jag såg den här veckan var Pulp Fiction och det gjorde jag av ren vana. Jag måste se den någon gång i månaden för att fräscha upp minnet med alla skitcoola repliker så att jag minns dem till nästa gång och jag kan prata med karaktärerna. Kan de flesta förutom från den tråkiga delen med Mia och Vincent som jag brukar hoppa över. Den delen är bara lika bra som resten av filmen när Mia överdosar och Vincent ska hugga en adrenalinspruta i bröstet på henne hemma hos the drugdealer och hans överpiercade fru.

Fast det har ni väl sett, hoppas jag. Fantastisk film.

EXTRA: Stor Melodifestivalgranskning

Idag eller rättare sagt ikväll tittade jag på Melodifestivalen. Alla er där ute som tyvärr missade detta fascinerande spektakel tänkte jag bjuda på en snabb guide. Eller recension, kanske man kan säga. I efterhand.

Velvet - The Queen: Någon form av urlöjlig poplåt där sångerskan inleder i en gigantisk klänning som sedan delas på mitten lite hux-flux. Skittöntig text. "I AM THE QUEEN". Jaha, ok?

Rigo & The Topaz Sound feat. Red Fox - I Got U: Det här låter som (ÄR) Dogge Doggelito som åkt till Jamaica på semester, rökt lite gräs och fått för sig att göra någon typ av Bob Marley-inspirerad reggaepop med en catchig refräng. Inte så bra, förstår ni.

Molly Sandén - Så vill stjärnorna: Molly sjunger nästa Disneyfilms ledmotiv. Bra marknadsföring, det är smarta jävlar på Disney alltså, det får man ändå ge dem.

E.M.D - Baby, Goodbye: Jag trodde att den där boy band-hypen dog med Backstreet Boys och Westlife och allt det där i början av 2000-talet. Men nu är de tillbaka, med den så moderiktiga "svart pepparkaksgubbe"-looken. Och så en liten käpp på det som de svingar lite upp och ner i takt till sin låt.

Mikael Rickfors - Du vinner över mig: Svensk hockeyfarsa försöker göra gubbrock á la Bruce Springsteen. Det blir mest skitlöjligt.

Maja Gullstrand - Här för mig själv: Som hämtat ur ett svenskt feministbarnprogram. Kvinnor kan! De klarar sig själva! De kan läsa tidningen, som hon visade i början av låten. Världens sämsta dans och världens sämsta text och sång. Fail.

Sofia - Alla: Sofia är smart. Hon har hört alla andra kvällens värdelösa bidrag och texter och bestämt sig för att sjunga sin egen låt på ett språk som ingen annan fattar. I övrigt låter det exakt som hon där greksvenskan som gjort My Number One.

BWO - You're not alone: Kvällens höjdpunkt. Alexander Bard med sitt vanliga skägg och glasögon med ridhjälm och rymddräkt. Till det har alla dansarna Star Wars-svärd och det hela är mycket festligt. Fast låten är någon electropopballad där det enda sångaren sjunger är just låtens titel.

Värdelös rubrikssättning

Jag blir väldigt deprimerad när jag ser det här. Inte så mycket för att Oldsberg och Hellberg slutar, utan för att Aftonbladets rubriksättare är helt fel på det. Rubriken är värdelös, ärligt talat. Den är inte fyndig, inte catchig, inte rolig, inte smart. Inte någonting.

Om jag själv fått välja rubrik?

"Oldsberg och Hellberg har Spårat ur"

Så ge mig jobbet nu, era jävla sopor.

En liten fundering

Hur lyckad är man som "hårdrockare" om man ställer upp i Melodifestivalen, egentligen?

The Godfather - part IV

Oj, vilka Godfather-vibbar man får av den där bilden på Börje. Han sitter där, i en stol som hämtad från Antikrundan, med rynkig panna och iskall blick. Utan att röra en min. Och så pekfingret. Pekfingret! Med det rynkar han till tinningen lite extra. Han står inför ett viktigt beslut, Börje. Personen som sitter mitt emot honom är livrädd, han vet att Börjes hejdukar som omringar honom är redo att plocka ett finger så fort Don Salming tecknar för det.

Börje funderar länge och väl. Funderar, utesluter alternativ. Ser möjligheter. Utvärderar dem snabbt. Sedan bestämmer han sig: vi tar ett finger, idag. Och personen mittemot honom skriker och bönar och ber men Börje är som han alltid har varit; mycket bestämd. SWISCH! Så låter det när Börjes kumpaner hugger till. Och så är fingret borta.

Och så tar Börje bort fingret från tinningen. Fortfarande utan att röra en min. Han böjer huvudet bakåt, blundar försiktigt och somnar. Skönt. Väldigt, väldigt skönt.

STORT irritationsobjekt

Det är sinnessjukt fult att skriva "djävla". Alltså, alla vet ju att det stavas utan D. Jävla. Så. Ska man svära får man ju iallafall göra det med stil och klass. Det är som att skriva "jäkla" - det är det alla PK-människor skriver för att "jävla" är minsann alldeles för starkt och alldeles för brutalt för att vara ok att användas.

Skärpning nu, pojkar och flickor. Kvinnor och män. Svarta och vita. Människor och utomjordingar. Va? Nä.

Dagens YouTube-klipp

Sveriges egen rapkung Dogge ska blanda O'boy. Och som han gör det, vänner. Det blir en "äkta förorts-O'boy deluxe", till och med. Humor på hög nivå - titta och njut.

Christer Björkman och hans jobb

Det här är Christer Björkman. Det visste ni säkert. I dessa tider ser man honom nämligen på var och varannan löpsedel. Han är ju någon typ av chef över hela Melodifestivalspektaklet. Och nu är han på minst en stor kvällstidnings framsida per dag; har han inte försvarat det nya röstningssystemet så har han haft ett krismöte. Han hjälper artister hit och programledare dit. En man som har mycket att stå i, verkar det som.

Men jag undrar, vad gör den gode Christer de resterande 10 månaderna som Melodifestivalen (lyckligtvis) inte pågår? Jag menar, det är ju nu, och bara nu, som han syns och hörs och verkar ha någonting att göra. Det låter ju ganska skönt visserligen, att jobba två månader om året och sedan vara ledig i 10.

Det hade man nog kunnat ta ett par krismöten för.

Sveriges dummaste människor

Ok, det är inte ofta jag är seriös här. Nu ska jag vara det. Det är dags att säga ifrån, sätta ner foten, visa vad vi, vettiga människor, inte längre accepterar. För igår eller rättare sagt inatt snubblade jag över en Facebookgrupp som hette "Jens Fjellström som förbundskapten". Och jag blev så inihelvetesjävlaskitförbannad att jag måste skriva det här.

Vad fan är det för jävla idioter som på allvar tror att det räcker med ett par (om än bra) analyser för att kunna klara sig som förbundskapten för ett fotbollslandslag? Antagligen är det samma människor vars starkaste förbundskaptenskandidat efter Tommy Söderberg var Glenn Strömberg. Varken Strömberg eller Fjellström har någon som helst erfarenhet av att vara tränare, de vet ingenting om det. Nada. Zero.

Visst: Fjellström kan säkert bli en bra tränare om tio år (om han satsar på det, såklart) eller sådant med lite erfarenhet och lite träning under bältet. Men inte nu. Inte nästa år. Inte ens nästa år igen.

Rate my poo

Titta! Nu kan ni sätta betyg på mina inlägg också.

Som ni har längtat, no?

Fadde Darwich - för evigt i svenska folkets hjärtan?

"Han är för evigt inskriven i svenska folkets hjärtan som mannen utanför Spy Bar som med järnhand kontrollerade kön utanför det vackra folkets favoritställe."

Det där citatet är hämtat från adlibris.com. Nordens största bokhandel. Vem det handlar om? Allas vår Fadde Darwich förstås! Mannen som är mest känd som Linda Rosings före detta pojkvän. Alltså, jag vet ju inte med er, men det känns ju som att det krävs något mer än att "med järnhand kontrollera kön utanför det vackra folkets favoritställe" för att för evigt ta en plats i svenska folkets hjärtan. Bota cancer, uppfinna dynamiten. Vinna ett OS-guld. Något meningsfullt.

Inte vakta en fucking dörr.

Shirley Clamp

Ok, får se om jag har förstått situationen rätt här nu: det brinner på artisternas hotell. Shirley Clamp har bara ett nattlinne på sig och tvingas fly. Allt hon tänkte på var att rädda sina barn (ska vi gissa på att de också bodde på hotellet?). Så långt är jag med, antar jag.

Men sen: varför tar hon upp en mobiltelefon och fotograferar situationen? Var hon inte upptagen med att rädda sina barn? Det var ju det enda hon tänkte på?

Bilden verkar ju inte direkt spegla texten, om man säger så.

Hur hittar duvan?

På riktigt nu: vem i helvete är intresserad av det här programmet?

Let's all meet up in the year 2000

Minns det här, vänner? Hur millenium numero tre (ja) var i antågande, för snart tio år sedan. Alla viktiga datorsystem och liknande skulle krascha. Mänskligheten skulle utrotas. Jorden förstöras. Överallt skulle man märka att år 1999 var över. Eller snarare: inte märka det. Alla skulle ju dö. Livet var över. För evigt. Framförallt: Markoolios låt. Pricken över i:et, liksom.

Och folk säger att det var bättre förr...

Besöksräknare

Som ni kanske har lagt märke till har jag fått en besöksräknare här till vänster. Tack Sebastian! Vi får väl se hur länge den håller dock. Kanske sprängs av överbelastning. Vi får se.

Blondinbella ska sluta blogga och här kommer jag, med en ny och fräsch och fin besöksräknare. Sveriges nya bloggkung. Men jag lovar att aldrig ställa upp i Let's Dance.

Så spread the word nu, liksom.

Johan Mjällbys frisyr

Är det inte fantastiskt att Johan Mjällby, vid 39 års ålder, skaffat samma frisyr som alla Sveriges lågstadiepojkar har?

Revolutionerande faktum

Det är inte skönt att stå ute i minusgrader och titta på fotboll i två och en halv timme med ett par tunna Converse på fötterna.

Frågor på det?

Linda Rosings födelsedagskalas

"Det är ju jag", säger Linda Rosing alltså om sin så kallade brösttårta. Kul ord, för övrigt. Men jag kan se det framför mig, hur hon får frågan om brösttårtan av någon journalist. Som vill veta hur hon tänkte, och varför hon valde en så udda tårtkreation. Och så sitter Linda där i telefonen (inte bokstavligen) och fnissar lite för sig själv och beundras över sin egen uppfinningsrikedom. Till slut så svarar hon: "Det är ju jag".

Och så fnissar hon igen. Beundras över hur wild and crazy hon fortfarande är, trots att hon börjar bli lite till åren. Att jag vågar, tänker hon, och sedan lägger hon på telefonen.

Journalistik på hög nivå

Hej älskade blogg. Idag tänkte jag bjuda alla mina läsare på förra årets bästa artikel. Skriven av stjärnorna på Aftonbladet, givetvis. Här är den. Finns inga ord för hur roligt det är. Framförallt rubriken "Så vet du om ditt barn är skinhead".

Vilken raketforskare det krävs för att inse det hörrenini. Hörrenini är ett rätt kul uttryck förresten, det är som hörrududu fast med plural. Det kanske ni förstod. Hm.

Suger på bio

Antingen har Aftonbladet varit roliga medvetet eller så har de varit det omedvetet. Vet inte riktigt vad jag ska tro. Svår balansgång, det där. Att veta när de är roliga medvetet eller inte, alltså.

Men det kan inte bara ha varit jag som tänkte på något annat när jag såg första bilden och rubriken.

Jag vet att ni saknat mina inlägg ett par dagar

... så jag bjuder på en "samma mamma". Så snäll är jag, liksom.

Bert Karlsson är en härlig kille

Läste en kul grej i tidningen igår. Bert Karlsson, allas vår Bert, tyckte att Eurovision Song Contest borde bojkotta och stänga ute Israel på grund av Gazakriget. Haha! Är det inte fantastiskt roligt? Men jag förstår Bert, när Israel hör om att de inte får vara med i en sådan ärofylld tävling om de fortsätter kriga och bomba lär de ju sluta direkt. Utan tvekan. Eller? Nä? Kanske inte.

Det är nästan lika roligt som när Aftonbladet uppmanade sina läsare till att ha en röd bakgrundsbild på datorn för att stödja munkarna i Burma. Haha.

Vilka jävla idioter det finns.

Hallå där

... Isabella Löwengrip, 18, bloggerska, som nyss genomgått en plastikoperation. Hur mår du?

Bra! Pengar rullar in som dom ska, det går bra nu! Petter. Hehe.

Varför bestämde du dig för att genomgå en sådan här operation?

Har varit trött på mitt utseende länge nu. Nils klagar på att jag är för lik Miss Piggy, så jag tänkte överraska honom. Och så ville jag bli mer lik min idol "Greven". Och så ville jag bränna lite pengar. Jag har rätt mycket vet du. Svårt att veta vad man ska göra av allt.

Vad är det i "Grevens" utseende som lockar dig?

Han är stekig. Och har pengar. Mest stekig.

Stekig?

Ja. Stekig. Du vet. Han vet vad som är inne. Hänger på Stureplan en del. Har cash. Precis som jag.

Är du nöjd med slutresultatet?

Ja! Det blev bättre än jag vågade hoppas. Särskilt nöjd är jag med mina nya ögon. Lite mindre, lite mer kines liksom. Alltid tyckt om små ögon, dom ser härligt mongo ut på något sätt. Visar att man har pengarna. För det finns mycket pengar där borta i Kinaland. Dom har mycket tv-spel och sånt. Kineserna är framtidens bloggare brukar jag säga. Cash. Hihi.

Tack så...

Vänta! Jag vill hälsa till min pojkvän Nils också.

Okej. Tack så mycket då Blondinbella.

Tack själv! Glöm inte rösta på mig i Let's Dance på fredag! Om ni har råd. Jag har råd själv iallafall. Är rätt rik.

Svetlana älskar mig

Ta en titt på mejlet här uppe, som jag hittade i min skräppost för någon vecka sedan. Svetlana ger sin själ till mig. Sin själ, sin kropp, sina tjänster. Allt. Hon vill ge mig lycka. Och framförallt - hon vill laga mat till mig. Kan ju vara bra i framtiden, kan man tänka sig. Men det mystiska är att hon har skickat det här till fyra personer vars mailadress börjar med "ludde". Har hon någon slags "thing" för det namnet, kanske? Det verkar ju onekligen så. Men, vem är jag att klaga. Egentligen.

Och jag skulle vilja dementera för er oupplysta att min mailadress är "ludde-cool@hotmail.com". Det är den inte. Faktiskt. Believe it or not. Hm. Ja. Kan inte sluta skriva. Nu slutar jag. Tjo. Tjipp.

Äh.

24

Har spenderat dagen med att titta på de fyra första 24-avsnitten från säsong sju. Och jag har haft sämre dagar. Fantastisk serie, det där. Trots att man alltid vet att Jack överlever och löser allting till slut så är det ändå sjukt spännande och... alldeles, alldeles underbart. Ok, det där lät sjukt töntigt. Men you get my point, liksom.

Antagligen så bryr sig ingen som läser det här, men: Tony Almeida! Min favorit i serien, all-time! Nåja, efter Elisha Cuthbert, såklart. He's back! With a smack! And ready to attack! Typ så. Iallafall: fan vad kung han är. Stenhård. Iskall. Cool. Ball. You name it, liksom.

Och när jag blandar engelska och svenska på det här sättet som jag gjort i det här inlägget känner jag mig för ett kort, kort ögonblick lika stenhård och iskall och cool och ball som Tony Almeida. Ville bara klargöra det, liksom.

Liksom, liksom.

Körslaget

Vad fan är Körslaget? Egentligen? Jag har förstått att det är svenska B- eller C-kändisar som leder en kör, typ, och sen röstas någon ut lite då och då. Men hypen? Varför? För jag ser Facebookvänner som går med i grupper som "VI RÖSTAR PÅ DEN OCH DEN I KÖRSLAGET". Och jag blir lite rädd och känner mig lite ensam, för jag måste vara den enda människan på jorden eller iallafall i Sverige som inte sett ett jävla avsnitt.

Och jag tänker inte göra det heller. Den där rebelliska sidan igen, ni vet.

Andreas Kleerup Superstar

Hade absolut ingen aning om vem människan var innan den där Grammisgalan. Eller: jag hade hört namnet, men kunde inte placera det. Inte på rätt ställe, iallafall.

Men nu! Vilken jävla stjärna han är, den där Kleerup. Nog för att det är lite klantigt att ertappas med kokain på en sån gala. Kanske. Men vilken citatmaskin killen är. Måste nog börja lyssna på hans musik efter de här, fullständigt briljanta, uttalandena:

"Min inställning är... Jag säger som John Lennon: "Vad än som tar dig genom natten, det är okej, det är okej"."

"Beatles "Sgt Pepper" gjordes inte på grönt te och grönsakssoppa."

"Och allt jag gjort för Sverige, all skatt, Unicef-engagemanget för svältande barn... Alla kan se drogade ut efter en kväll på champagne."

Kvarglömda skor

På gymmet där jag tränar nowadays (fett biff snart jao) finns det precis vid utgången en plats eller snarare ett par hyllor för kvarglömda skor. Det roligaste med det är att det inte är några inomhusskor som man kanske hade kunnat tro där, nej nej, utan det är istället vanliga skor. Utomhusskor. Sneakers, kängor, you name it. De har allt. Gå dit och välj och vraka, liksom.

Men: hur i helvete lyckas man glömma ett par utomhusskor på ett gym? Och framförallt: när märker man att man har glömt dem? Är det när man kommer hem, kliver innanför dörren, böjer sig ner för att knyta upp skorna som man tänker att "fan, har jag gått hem i bara strumpor alltså". Eller är det när man sätter sig i bilen och trycker ner gaspedalen som man tycker att det gör lite ondare och känns lite hårdare än vanligt i fötterna och tänker att "fan, jag har inte några skor på mig, men jag orkar inte gå in igen och hämta dem utan jag kör hem ändå".

Sådana här saker fascinerar mig enormt mycket, verkligen.

Rebel, rebel and yell

Jag vet inte riktigt varför, men jag känner alltid ett sjukligt behov av att svara tvärtemot vad majoriteten svarar i sådana här nätundersökningar på exempelvis aftonbladet.se. Nu ställde de frågan "Är det för lite schemalagd idrott i skolan?", och det tycker jag absolut, visst vore det både roligt och bra med lite extra idrott. Men det svarade jag inte. Istället för att välja det jakande alternativet tog jag det nekande och - precis som jag trodde - hade de flesta röstat "Ja". Hela 81,1%, faktiskt.

Varför jag måste rösta mot alla andra har jag ingen aning om. Kanske är det min rebelliska tonårssida som tar över för några sekunder, kanske tycker jag undermedvetet att det är häftigt att tycka mot alla andra, kanske försöker jag vara så indie jag kan. På alla sätt, i alla lägen, på alla områden.

Nåja. Det finns ju större problem här i världen. Som att jag förlorade borta mot Blackburn på Football Manager 2009 precis, till exempel.

Människa eller geni?

Igår, när jag hade tråkigt, skickade jag iväg ett sms till tjänsten 118 100. För att reda ut ett frågetecken, liksom. Något jag alltid undrat. Önskat få svar på. Inte kunnat. Nåja. Jag skrev: "Hur bra är bloggen på http://loedde.blogspot.com?"

Så, idag, ungefär 16 timmar efter att jag ställde frågan (det tog ett tag att läsa igenom allt alltså, hähä), fick jag svaret. Jag citerar: "118100 tycker att bloggen "loedde" har en riktigt snygg design och uppdateras alldeles lagom många gånger för att kunna behålla sina läsare. Vi tror samtidigt att ens intresse för att fortsätta läsa bloggen ökar markant om man känner människan, eller geniet (?), som ligger bakom den. Mvh 118100"

Jag ska absolut inte sticka under stol med att jag är ganska nöjd. Jävligt nöjd, faktiskt.

WE DON'T NEED NO WATER LET THE MOTHERFUCKER BURN!

This shit totally freaks me out

Alldeles nyss, precis innan jag åt frukost, dök meningen "The year we make contact" upp i huvudet. Jag kunde inte placera den eller förstå varför den gick upp alls, men det gjorde den. Och när jag satt där och åt mina mackor och min yoghurt och drack min juice så läste jag tidningen. Precis som vanligt, alltså. Till slut kom jag längst bak i tidningen, till TV-guiden. Och det första jag ser är en film: "2010 - året då vi får kontakt". Ikväll. På någon kanal som heter TCM.

Och sådant här är så jävla äckligt.

Förresten

... ni har väl inte missat min omröstning här till vänster? Det hoppas jag att ni inte har gjort. Åtta personer har röstat hittills, visste inte att det var någon som tittade på min blogg ens. Världen är full av överraskningar, obviously. Roligt. Men: två personer har röstat "Nej". VADÅ NEJ? Vad är felet?

Tell me!

Godkväll

Här ligger jag i min säng och har det bra. Dricker lite vatten (sjukt vuxet) och slösurfar på internet och lyssnar på musik. Just nu: svensk electropop is the shit. För tillfället är det pacific! som rullar. På Spotify. Bra skit. Titta själva, om ni vill. Eller lyssna snarare. Nu ska jag nog spela poker på Facebook. Meningsfullt och bra och så vidare. Det vet jag.

Så har brukar mina kvällar se ut, nu på lovet. Och ibland, när jag ligger här, funderar jag över viktiga saker som till exempel vad som händer efter döden. Det är en svår sak att svara på, det där. Har inte kommit på något svar ännu. Om jag kommer på det, då återkommer jag. For sure!

Dagens garv

Ni vet hur det är - en bild säger mer än tusen ord. Let's leave it there.

Alla års bild alla kategorier

Kungafamiljen

Just nu på SVT1: "Kungafamiljen 2008". Har inte sett en minut hittills och tänker såklart inte göra det heller. Egentligen, vilka i helvete då är intresserade av vad Sveriges mest meningslösa människor har gjort under förra året? Monarki är fan sämst. Lägg ner skiten. Och att man måste tilltala kungen och drottningen och allt vad det är med "ni" är ännu sämre. Vad har de gjort för att förtjäna det? Inte ett skit. Deras släktingar gjorde nånting på typ 1500-talet. Vem vet, nån i min släkt kanske tjänat fett med cash på illegal människohandel back in the days. Inte fan får jag några pris för det inte. Inte nånting. Nada. Zero.

Och, förresten, kungen går ju inte ens runt med en krona på huvudet. Det är fan det sämsta av allt.