Du är på väg hem från skolan. Du cyklar, som du alltid gör. För att vara snäll mot miljön. Eller för att du inte har körkort eller bil eller något bättre. Och du cyklar och cyklar och trampar och trampar för att komma fram snabbare. Du närmare dig det annalkande övergångsstället allt fortare. Trycker lite hårdare och lite snabbare på cykelpedalerna. I ögonvrån ser du en bil som kör rätt långsamt men snart är framme vid samma övergångsställe som du är en bit ifrån. Så du saktar ner. Bromsar. Slutar trampa så frenetiskt. Vill släppa över bilen så den slipper stanna för dig och starta igen. Miljövän som du är.
Du är en bit ifrån övergångsstället när bilen kommer fram. Inte jättelångt, men en bit. En bit som bör duga för att bilen ska köra på och inte stanna. Som du vill. Men det gör den inte. För bilföraren är någon jävla PK-kärring som ska vara överdrivet snäll och som stannar ändå. Fast du inte vill det. Fast du har en bra bit kvar. Medan du cyklar över tänker du "KÖR FÖR FA-AN" för dig själv. Och sedan ger du bilföraren en arg blick och ökar farten och intensiteten i trampandet igen.
27 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar